KOALITION FÖR PENNINGREFORM

HUR FUNKAR DET?

Från Tankar om Pengar:

”På riksbanken har privatbanken s.k kallade ”high power money”. Utgående från dessa kan privatbanken skapa 9 gånger mer pengar från ingenting som skrivs som tillgångar. Från dessa kan banksystemet i sin tur skapa 10 gånger mer pengar från ingenting genom något som kallas Fractional Reserve Banking.. Så sammanlagt skapas 90 gånger mer pengar från ingenting av ”high power” pengarna och allt är skuld. En liten summa i basen blir m.a.o 90 gånger större genom kreditexpansion (=skuldexpansion).”

Från Sunda Pengar – Fractional Reserve banking del 1:

”Om alla skulder skulle betalas tillbaka så skulle det inte finnas några pengar i svensk ekonomi.

Hur kan det vara möjligt?

Det kan vara svårt att intuitivt första hur vi kan vara utan pengar om vi betalar tillbaka alla våra skulder. Det hela beror på den enkla ekvationen att skulder = pengar i vårat samhälle.

Alla pengar (dvs skulder) som cirkulerar i Sverige är omsatt genom utlåning m.a.o. att någon annan än du har satt sig i skuld. En sedel du har i handen är ett skuldbevis eller ”promise to pay”.”

…..

”Vad som ar viktigt att förstå är att en bank lånar inte ut existerande reserver. Den lånar ut nya krediter (pengar) som den själva skapat genom en kontering. Det görs genom att öka skuldsidan och tillgångssidan samtidigt.

Ett normalt bolag kan inte bokföra nya pengar på detta vis då det är olagligt att själv skapa pengar, så banken har en särstallning gällande kreditgivning, eller skapandet av skuld. En skuld en bank skapar är giltigt betalningsmedel universellt medan en privat skuld bara är gångbar beroende på mottagaren. Bankens skuldgångabarhet har etablerats med ett tvång för betalning av skatt på allt arbete och produktion i samhället vilket indirekt tvingar medborgaren att använda detta monetära fiducium framför alla andra.

Detta fenomen pekar kritiker på som essensen for ”Debt slavery eller Debt pionage”, dvs att helt stå utanför detta monetära skuldsystem inte är ett val då arbete kräver betalning i skuldbevis.”

Från Sunda Pengar – Fractional Reserve banking del 2:

”Restriktionerna i hur mycket pengar, eller lån om du så vill en bank kan skapa regleras i Basel reglerna och kontrolleras av Finansinspektionen.

Ett lån baseras aldrig på inlånade pengar, utan krediten skapas när du tar den.

Det innebär att när du lånar till ditt hus så tar du emot nya krediter som genast motsvaras av sparande på ett motkonto i samma bank. Det betyder också att sparande = lån.”

Från Sunda Pengar – Fractional Reserve banking del 3:

”Det här avsnittet kommer att gå igenom de enkla principerna med ränta på ränta effekter och dess grundläggande matematiska egenskaper.

Själv brukar jag sammanfatta compunding interest såhär: ”Compounding interest är vad alla matematiker vet, vad alla revisorer räknar på och alla nationalekonomer ignorerar.”


Från Ekonomisk demokrati:

”Ekonomin däremot är inte demokratisk. Vi kan visserligen påverka vår egen personliga ekonomi på olika sätt – men inte den gemensamma ekonomin. Pengar ger makt – den som har kontrollen över pengarna har följaktligen mera makt över ekonomin. Den som har givits – eller tagit åt sig rättigheten att besluta om pengar har därmed en ekonomisk maktposition.”

Från Tankar om pengar:

”Poängen är att bankerna skapar pengar som de lånar ut som de inte har. De skapar dem från tomma luften. Visst vore det bekvämt att låna ut pengar till polaren som man inte har och kunna kräva tillbaks dessa mot ränta. Men haken är att om du och jag gör detta blir vi (med rätta) straffade för bedrägeri.
Att fractional reservesystemet där privatägda banker skapar sina egna pengar och vinster är en förutsättning för marknadsekonomin är fel. Fractional reservesystemet gör marknaden till slavar åt bankerna. Det gör att finansen får större makt än den reela ekonomin – det är där vi befinner oss idag. Läs lite om den Österikiska liberalekonomiska skolan så framgår det ganska klart att detta inte enbart är en kritik kommen från vänster.
Det går att ha ett system där man kan låna utan ett fractional reservesystem där bankerna enbart får inkomster från räntor (och inte skapar sin egen vinst genom att skapa pengar som inte finns).
Det finns t.om system som fungerat utmärkt med negativ ränta. I Wögl t.ex under depresionen där en ny valuta med negativ ränta skapades. Staden lyckades ta bort all arbetslöshet och få igång ekonomin medan resten av landet (världen) fortfarande levde i misär. Experimentet avslutades av centralbanken som fick kalla fötter av att inte ha kontrollen av den lokala valutan och att andra kunde få samma idé.”

2 kommentarer »

  1. Betalningssystmet borde tillhöra/underordnas människorna precis som vård, skola omsorg. Naturens ekonomi – som fungerat i 5 miljarder år – har solen som katalysator. Vi har en fantastisk egenskap som fotosyntesen, vi har frön, matjord och vatten. Naturen jobbar på dygnet runt och förser oss med allt det vi är beroende av. Människans ekonomi är ej underordnad naturlagarna utan skapad av en liten grupp människor med tvivelaktiga syften. (naturens verkningsgrad på atomnivå 1/2 och människans 1/10 upphöjt i 10) Katalysatorn pengar är privatägd och en begränsning. Vi har människor med kompetens, kunnande och vi har material och framför allt otillfredsställda behov. Varför har vi då arbetslöshet!!??. Jo det saknas pengar.
    Pengar skulle ges ut räntefritt av folket…. i den mängd som krävs för att varor och tjänster fritt ska kunna utväxlas utan att skapa flaskhalsar som arbetslöshet. ( så länge vi har arbetslöshet så kostar arbete ingenting.)
    Klarar vi av att genomföra denna penningreform innan dagens nervösa makthavare skrämmer oss till att acceptera en nedsläckning av den viktiga sista informationsutbytsmöjligheten återstår fördelningssystemet. se http://www.tidskatt.se med bl.a basbehovstäckning

    Kommentar av Johan Sandwall — juli 17, 2009 @ 14:11 | Svara

  2. Tack för visa ord! Tänk vad vi människor har lyckats trassla in oss i våra egenhändigt skapade problem!

    Antar att det är meningen att det ska stå ”Klarar vi inte av att …” i början av sista stycket. Tidskatt verkar intressant, ska titta närmare på det.

    Kommentar av standelion — juli 17, 2009 @ 21:18 | Svara


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.