KOALITION FÖR PENNINGREFORM

VAD BÖR GÖRAS?

Från Den svenska valutan (pdf) sid. 58:

” Problemen med det privata skapandet av pengar kan lösas genom att se till att pengarna i stället skapas av en demokratisk offentlig myndighet. Genom ett statligt monopol på utgivningen kan penningmängden anpassas efter samhällets behov samtidigt som vinsterna från utgivningen blir offentliga i stället för privata.”

Från Tankar om pengar:

”För en lösning tror jag att det behövs både lokala och centrala ändringar.
Det vi kanske kan enas om är att nya pengar inte ska skapas av privata intressen (bankirer) utan skapas av staten. Enligt Baselreglerna behöver bankerna ha 0% täckningsgrad då de lånar ut till stat och kommun. Det betyder att privata intressen skapar t.ex hela statskulden från ingenting och vi måste betala ränta på dessa pengar. Staten ska givetvis själva skapa nya pengar som genom en demokratiskt genomlysning sätts i omlopp till allmänna nyttigheter. Vi skulle på så sätt slippa betala skatt för pengar som bankirerna skapar från ingenting. Banker är inga företag – företag konkurrerar om pengar som finns och kan inte såsom bankirerna skapa pengar från ingenting.”

Från Tankar om pengar:

”Pengar ska inte kunna skapas från ingenting av privata intressen som sedan kan göra skuldslavar av befolkningar. Nya pengar ska skapas genom att staten skapar dem i samband med att nya allmännyttiga värden typ vägar, järnväg, vindkraftverk, daghem eller vad politikerna (indirekt vi, folket)beslutar och sätter i omlopp.
Vi skulle knappt behöva ha någon skatt, då statsskulden är helt påhittad av dessa banker, vilket borde kunna få även högerfolk med på detta. Pengarnas skapande ska förstatligas men inte företagen. Banker är nämligen inga företag, företag konkurrerar om befintliga pengar och kan inte skapa nya såsom bankerna.”

* * *

Från Den svenska valutan (pdf) sid. 49:

”Den första nödvändiga åtgärden är att komma överens om en definition om vad som ska betraktas som pengar i samhället….

Efter att det har definierats vad som skall räknas som pengar, blir nästa steg att säkerställa att privata intressen inte ska kunna skapa dessa pengar. Soddy var den som först presenterade en lösning på problemet, nämligen att kräva 100 % säkerhet vid utlåning.
Utlåning med 100 % säkerhet innebär att inga pengar kan lånas ut innan utlånaren har några pengar att låna ut. Det kan tyckas vara en självklarhet, men en sådan princip skulle innebära slutet för den långa traditionen av ”fractional reserve banking” som inleddes av de europeiska guldsmederna redan på 1600-talet. I dagens system innebär 100 % säkerhet vid utlåning att det måste finnas en tydlig gräns mellan vad som är bankens pengar och vad som är kundernas insatta pengar.
D.v.s. den privata utgivningen av pengar kan helt enkelt hindras genom att förbjuda banker och andra utlånare att räkna kundernas insatta pengar som en del av utlånarens egna tillgångar. På det sättet blir bankerna åter igen vad de en gång var ämnade att primärt vara, en institution för förvaring och inte som idag en institution för kreditutgivning. Övergången till en skuldfri ekonomi skulle bli mjuk och skonsam. I takt med att låntagarna betalade av sina lån skulle skulderna avskrivas. Lånen skulle betalas av genom en ny tillförsel av skuldfria pengar till samhällsekonomin genom en statlig utgivning. En mer detaljerad beskrivning över hur det skulle kunna organiseras finns i Hubers och Robertsons bok, ”Creating new Money”.

En statlig utgivning av äkta pengar kräver förstås en omarbetning av de existerande statliga myndigheternas roll- och ansvarsfördelning. Det är troligen klokt att utgå från Zarlengas tanke om att penningkontrollen borde utgöra den fjärde konstitutionella grenen i den demokratiska maktutövningen, d.v.s. att penningutgivningen ska vara en självständig gren vid sidan av den lagstiftande, den verkställande och den dömande verksamheten i statens myndighetsutövning.
Dagens riksbank har goda förutsättningar att genom några smärre justeringar kunna axla en sådan roll. Framför allt behövs det diskuteras på vilket sätt som det demokratiska inflytandet i banken kan säkerställas.
På något vis måste tyngdpunkten förskjutas från den nuvarande expertstyrningen mot ett mera politiskt och demokratiskt balanserat inflytande eftersom utgivningen av pengar i grunden är ett moraliskt-politiskt ställningstagande lika mycket som ett ekonomiskt ställningstagande.
En lämplig ansvarsfördelning är att riksbanken bestämmer hur stor mängd pengar som ska ges ut, och att det sedan blir regeringen som bestämmer hur dessa nya pengar ska sättas i cirkulation. På det sättet återförs det gamla senioraget till staten, men i och med riksbankens oberoende roll minskas risken för att senioraget ska missbrukas av politiska skäl.”

* * *

I Pengar 1 (pdf) finns en översättning till svenska av ett utdrag ur ”Creating New Money” som nämns i både det ovanstående och nedanstående inlägget, och även en intervju med författaren James Robertson.

Brian Leslie – moneymyths.org.uk:

”Hoten från ”peak oil” och klimatförändringar gör att det krävs en snabb förändring, så jag föredrar ett annat alternativ.
Detta alternativa förslag har lagts fram i en bok kallad ”Creating New Money”, en pdf-version av den finns HÄR.
Den föreslår att från ett visst datum ska bankerna inte längre tillåtas skapa nya pengar. De ska bara tillåtas låna ut pengar de har på sparkonton eller deras eget kapital, eller pengar de lånat från andra ställen, som centralbanken.
När lån som togs innan förändringen betalas tillbaka till banken, så försvinner dessa (så som sker nu). Då försvinner dessa pengar ur cirkulationen.
För att upprätthålla mängden pengar i cirkulation, skapas nya pengar av centralbanken som regeringen använder så att de kommer ut i cirkulation.
Alla lån som tas efter förändringsdatumet blir av redan existerade pengar, så dessa pengar försvinner inte när de betalas tillbaka.
Från och med nu, blir det bara genom pengar som regeringen skapat och spenderat till ekonomin som nya pengar tillförs i cirkulation.
Detta ger regeringen möjlighet att rikta pengarna dit de behövs bäst: på förnyelsebar energi, organisk odling, passivhus osv, likväl som till kompensation åt de verkliga offren för ”kreditkraschen” – vanligt folk, inte bankägarna!
Vilken metod som än används, kommer pengarna regeringen skapar att ersätta ”lånebehovet” i den årliga budgeten, och minska räntebördan på skattebetalarna.
Detta ”lånebehov” betalas nu genom försäljning av räntebärande obligationer till banker och privatpersoner.
Det finns många viktiga saker som ska betalas i budgeten. En stor utgift är återköpen av obligationer som går ut. Som det är nu ersätts de av att det ges ut och säljs fler obligationer! Med andra ord, fler lån.
Om dom istället köps tillbaka med nya pengar som regeringen skapat, skulle det minska ”statsskulden” och räntebördan den medför.
Men denna reform på plats, ersätts pengarna som utgår ur systemet när gamla lån betalas tillbaka med pengar regeringen skapat och satt i cirkulation.
Eftersom dessa pengar kommer i cirkulation utan att någon skuld skapas, kommer det med tiden att finnas tillräckligt med ”skuld-fria” pengar i cirkulation. När mycket mindre skuld finns kvar finns det mindre behov av att låna. Människor blir i allmänhet mer välbeställda.
Till slut blir regeringen tvungen att sluta skapa nya pengar, tills någon förändring sker så att samhället blir i behov av fler. Eller, om behovet av pengar minskar, får man ta bort pengar ur cirkulation.”

Från Ekonomisk Demokrati:

”Personligen tror jag det inte räcker med pengar utgivna skuldfritt av ett statligt penningväsen – utan att vi även måste gå in för det som har kallats för ”national dividend”- eller medborgarlön.
Detta av två orsaker, dels eftersom skuldsättningen gått så långt att dividenden sannolikt är den enda möjligheten att kvittera bort den. Och dels, eftersom automatiseringen och datoriseringen förr eller senare leder till att det nog blir så att en stor del av oss som bildar ”arbetskraften” inte behövs för samhällets grundfunktioner. Vi kan bidra på andra vis.

Rekommenderar att du kollar upp Richard C. Cook och hans The Cook Plan.”

8 kommentarer »

  1. Om penning-framtiden här, kanske… :idea:

    Kommentar av Josef Boberg — mars 13, 2009 @ 14:35 | Svara

  2. Äntligen börjar denna fundamentala fråga växa.
    Bankerna & Skuldnätet Anarchos förlag är en viktig bok. Även Pengar – ett miljöproblem av Göran Hjort och Johan Sandwall (ingår i kurslitteraturen vid Högskolan i dalarna) är läsvärd

    Kommentar av Johan Sandwall — mars 14, 2009 @ 17:47 | Svara

  3. Ett nyligen till finansminister Anders Borg skickat email finns publicerat här.

    Kommentar av Josef Boberg — maj 15, 2009 @ 12:43 | Svara

  4. …och om RÄNTEBLUFFEN som sådan HÄR.

    Kommentar av Josef Boberg — augusti 7, 2010 @ 14:11 | Svara

  5. [...] om penningsystemet och vad som bör göras [...]

    Pingback av ekonomieländet « — december 5, 2011 @ 22:12 | Svara

  6. Fantastic goods from you, man. I’ve bear in mind your stuff previous to and you’re simply too magnificent.

    I really like what you’ve obtained right here, really like what you’re stating and the way wherein you
    assert it. You’re making it enjoyable and you continue to care for to keep it smart. I cant wait to learn far more from you. This is really a wonderful web site.

    Kommentar av family name signs — januari 13, 2013 @ 13:24 | Svara

  7. I have been browsing online greater than 3 hours lately, yet I never
    found any interesting article like yours.
    It’s beautiful price enough for me. In my view, if all site owners and bloggers made
    good content as you did, the net can be much more useful than ever before.

    Kommentar av Phil — januari 28, 2013 @ 23:31 | Svara


RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Rubric-temat Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.